Natten jag aldrig glömmer

 

 

—5/11-1938—

3 styckna tyska män i grön uniform stormade in genom ytterdörren och ropade efter pappa. Jag stod i hörnet av dörren till mitt sovrum, det jag såg va några mön som gav pappa en lika uniform som dom men jag hörde inte vad dom sa. Klockan va sent på natten så jag förstod inte vad dom gjorde här, men jag antar att det handlar om hans nya jobb. Med tysta och lätta steg smög jag in till mamma, hon har rummet bredvid mig. Jag kunde fortfarande inte höra dom, det ända jag hörde va mörk och basist mummel. Dörren till mammas sovrum stod på glänt så jag kunde smyga in utan att bli hörd. Mamma sov med leonie på andra sidan sängen så jag ville inte väcka dom, jag smög tillbaka till mitt rum igen och somnade.

 

—6/11-1938—

Dagen där på så va pappa inte hemma. Mamma sa att han va på sitt jobb och att det var något stort på gång, och när jag frågade va det va så bytte hon samtalsämne. Men jag tänkte inte på det utan jag ställde fram trälåda med bröd på bordet och be gav mig av till jobbet. Väll där på bageriet så sa mr.Fischer att jag hade lov att ta en tag utan jobb. Jag sa inte emot honom utan jag tackade honom och gick. På hem färden så tog jag mig chansen att unna mig en dag på torget, men det var så lugnt på gatorna nästan ingen som handlade bröd eller möbler. Allt var bara så himla underligt men inte tänkte jag så mycket på det utan jag gick hem igen. Hemma va lamporna släckte och pappa va fortfarande inte hemma, inte heller va mamma hemma. Den ända som va det var Leonie. Hon sa att pappa hade fått lov att flytta mamma till ett sjukhus av hitler som för något år sedan blev Fürher. Jag blev så glad när jag fick höra det, men den lyckan vändes snabbt. Leonie gick och la sig straks efter att hon hade pratat med mig och till min förvåning så stod det 2 män som frågade åter igen efter pappa men den här gången viste jag inte. Männen i uniformerna gick med raska steg ut och vidare till huset mittemot. I det huset bor det två familjer. På understa planvåningen bor det en familj som jag gick i kyrkan med förut och på översta våningen bor det en Judisk familj, pappan i familjen sitter i rullstol. Jag vet inte så mycket om den familjen. Jag kollade ut genom köks fönstret och det jag såg va soldaterna som gick in i huset och upp på den övre våningen först och alla i den familjen ställde sig upp och helt plötsligt så tar dom upp den stackars mannen och går ut på balkongen,  kollar på varandra och…… dom slängde ut honom från balkongen. Det är något väldigt hemskt som är på gång nu. Det var inte bara det huset utan alla hus med judar i vissa klarade sig andra inte….. Kommer aldrig glömma det här.